Den nya vågen i Europa (1960-talet). Claudia Cardinale talar om Fellini, Lars von Trier om Ingmar Bergman och Bernardo Bertolucci berättar om hur det var att arbeta med Pasolini. Men framför allt handlar det om hur ”Den nya vågen” svepte över vår världsdel med start i Frankrike.
Amerikansk film på egna ben (1990-talet). Tarantino och bröderna Coen dyker upp på arenan. Vid den här tiden kommer också så vitt skilda storfilmer som Robocop och Moulin Rouge. Och så gör den digitala tekniken sitt intåg på allvar.
Det handlar om filmen i Afrika, Asien och Latinamerika. Kvällens avsnitt börjar i Iran, med Abbas Kiarostami, och gör sedan ett språng över till den nya japanska skräckfilmen. Claire Denis talar om sitt arbete, och till sist bevakar vi Mexiko, där ett slags filmens guldålder uppstod.
Hur filmmakare världen över reagerade på Reagan i Vita huset och Thatcher på Downing Street nummer 10. En av dem som kan berätta är den amerikanske indie-regissören John Sayles. I Kina kan man jämföra filmerna som kom före respektive efter massakern på Himmelska fridens torg. I Polen tar Krzysztof Kieslowskis karriär fart.
Buck Henry var tidigt ute med klassikern Mandomsprovet. I det här avsnittet berättar han om tidens satiriska trender. Vidare handlar det om Taxi Driver och Chinatown, och regissören Charles Burnett beskriver hur den afrikansk-amerikanska filmen föddes.
Den nya vågen i Europa (1960-talet). Claudia Cardinale talar om Fellini, Lars von Trier om Ingmar Bergman och Bernardo Bertolucci berättar om hur det var att arbeta med Pasolini. Men framför allt handlar det om hur ”Den nya vågen” svepte över vår världsdel med start i Frankrike.
Efterkrigsfilmen (1940-talet). I USA uppstår ”film noir”, där Bogart firar triumfer. I Italien, neorealismen med filmer som Cykeltjuven. Senator McCarthy och Orson Welles sätter, var och en på sitt sätt, sina bestående avtryck i filmhistorien.
Ljud! (1928) I USA skapas många av de genrer vi idag tar för givna: musikal, vilda västern, komedi och Disneys tecknade mus. Skräckfilmen tar sig helt olika uttryck hos Frankensteins monster respektive Hitchcock i England. Tre filmer i slutet av 30-talet blir också tre starka kvinnoporträtt – Dorothy i Trollkarlen från Oz, Scarlett O’Hara i Borta med vinden och Garbos Ninotchka.
Expressionism, impressionism och surrealism (1920-talet). Eisensteins barnvagn rullar utför trappan och skriver in sig i filmhistorien. Hur ser trappan ut idag? Vi tar oss dit, och på vägen besöker vi 20-talets berömda studior i bl.a. Tyskland och Frankrike, där Buñuel filmade och Dr. Caligari skrämdes. Vidare lär vi känna de japanska pionjärerna och stjärnan som kallades ”Kinas Greta Garbo”.