Etikett: Vetenskapens värld

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Planeten som fick liv. För fyra och en halv miljard år sedan var planeten Jorden en helvetisk plats. Ett sjudande kaos av meteoritnedslag, vulkaner, giftiga gaser och blixtar som ständigt blinkade genom en tunn, överhettad atmosfär. Ultraviolett strålning från solen och hettan gjorde jordytan steril. Sedan, i en process som har förbryllat forskare i årtionden, började de första mikroberna leva på Jorden. Hur gick det till? Med hjälp av en fascinerande analys av jordens bergarter har forskare lyckats förstå alltmer hur livet på Jorden en gång startade.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Mannen som tänker bli odödlig. Går det att öppna hjärnan, plocka ut själen och minnena – för att sedan spara allt i en dator, och överföra det till en ny kropp?. Vissa forskare menar att det är möjligt, och en rysk IT-miljardär finansierar nu forskningen i hopp om att själv bli odödlig. Neurovetare och robotkonstruktörer samarbetar med målet att kunna överföra människors personligheter till nya kroppar. Är det verkligen möjligt eller är det hela ett dödfött forskningsprojekt?.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Solsystemets underjordiska oceaner. Länge trodde forskarna att vattnet på jorden var det som skilde oss från övriga universum. Men nu har hav hittats långt bort i solsystemet. Och eftersom vattnet är en förutsättning för liv öppnar det för nya livsformer på andra planeter, som forskarna nu letar febrilt efter. En ny era har inletts och ett redskap som Nasa ska använda i jakten är en rymd-ubåt.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Solsystemets underjordiska oceaner. Länge trodde forskarna att vattnet på jorden var det som skilde oss från övriga universum. Men nu har hav hittats långt bort i solsystemet. Och eftersom vattnet är en förutsättning för liv öppnar det för nya livsformer på andra planeter, som forskarna nu letar febrilt efter. En ny era har inletts och ett redskap som Nasa ska använda i jakten är en rymd-ubåt.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Kemisten John Huffman är pappan till drogen spice. Han hittade på denna syntetiska cannabis, som en del av ett experiment om hur kroppens receptorer fungerar. Men hans drogrecept råkade få spridning och spice blev till en livsfarlig innedrog bland unga. Från början var den inte ens olaglig eftersom lagstiftarna inte hade hunnit förbjuda den. På grund av John Huffmans forskning, och att hans recept blev känt, har nu många dött av drogen som aldrig skulle nå utanför labbet. Dessutom: Reportage om forskningen som undersöker varför människan är musikalisk och hur datorerna just nu förändrar vår musikalitet.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Kemisten John Huffman är pappan till drogen spice. Han hittade på denna syntetiska cannabis, som en del av ett experiment om hur kroppens receptorer fungerar. Men hans drogrecept råkade få spridning och spice blev till en livsfarlig innedrog bland unga. Från början var den inte ens olaglig eftersom lagstiftarna inte hade hunnit förbjuda den. På grund av John Huffmans forskning, och att hans recept blev känt, har nu många dött av drogen som aldrig skulle nå utanför labbet. Dessutom: Reportage om forskningen som undersöker varför människan är musikalisk och hur datorerna just nu förändrar vår musikalitet.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Kemisten John Huffman är pappan till drogen spice. Han hittade på denna syntetiska cannabis, som en del av ett experiment om hur kroppens receptorer fungerar. Men hans drogrecept råkade få spridning och spice blev till en livsfarlig innedrog bland unga. Från början var den inte ens olaglig eftersom lagstiftarna inte hade hunnit förbjuda den. På grund av John Huffmans forskning, och att hans recept blev känt, har nu många dött av drogen som aldrig skulle nå utanför labbet. Dessutom: Reportage om forskningen som undersöker varför människan är musikalisk och hur datorerna just nu förändrar vår musikalitet.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Origami – världen är veckad! Den urgamla konsten att vika har fått nytt liv när forskare världen över nu börjat använda den. Allt från vårt dna till bergskedjorna är veckade. Genom att ta över och lära oss dessa mönster kan vi skapa helt ny nanoteknologi och få inblick i biologin som aldrig tidigare. 3D-tekniken tar origamin ytterligare ett steg och utifrån ett stort ark kan man vika fram vilka föremål som helst.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Origami – världen är veckad! Den urgamla konsten att vika har fått nytt liv när forskare världen över nu börjat använda den. Allt från vårt dna till bergskedjorna är veckade. Genom att ta över och lära oss dessa mönster kan vi skapa helt ny nanoteknologi och få inblick i biologin som aldrig tidigare. 3D-tekniken tar origamin ytterligare ett steg och utifrån ett stort ark kan man vika fram vilka föremål som helst.

Svenskt vetenskapsmagasin från 2016. Origami – världen är veckad! Den urgamla konsten att vika har fått nytt liv när forskare världen över nu börjat använda den. Allt från vårt dna till bergskedjorna är veckade. Genom att ta över och lära oss dessa mönster kan vi skapa helt ny nanoteknologi och få inblick i biologin som aldrig tidigare. 3D-tekniken tar origamin ytterligare ett steg och utifrån ett stort ark kan man vika fram vilka föremål som helst.